Förbannade cancer

När jag låg på sjukhuset i Linköping så träffade vi en familj vars barn gick bort i cancer för en tid sedan, bara ett par år gammal. Har skrivit om honom innan och jag blev verkligen ledsen när han dog. Jag kikar in på pojkens mammas blogg lite då och då för att kolla läget lite.

En flicka vi träffade i Linköping (hon nämner bara första bokstaven i namnet, men vi antar att det är denna flicka) som var otroligt dålig under min andra behandling om jag inte minns fel. Det var nästan aldrig någon som lämnade hennes rum ifall det värsta skulle inträffa.

Flickan gick bort i cancer för över ett halvår sedan läste jag nu.

Varför fick jag leva men inte dom? Känner nästan en sorts skuld över detta, och jag blir så förbannad över att barnen inte fick en chans till livet.

Hatar cancer något förjävligt just nu.



Exakt ett år sedan. Jag lever fortfarande & mormor har kvar sitt barnbarn. Fan vad jag önskar att cancer inte fanns.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0